Till umu.se

Forskningsprojekt

Här finns information om forskningsprojekt inom etnologi, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap samt museologi som pågår vid institutionen för kultur- och medievetenskaper. Se också doktorandprojekt och publikationer.

Etnologi

Arvidsson, Alf
Musikskapandets villkor

I detta projekt eftersträvas att med utgångspunkt i musik skapa fördjupad kunskap om villkoren för nutida kulturskapande, samtidigt som de konsekvenser de förändrade sociala och mediala omständigheterna har för minnesinstitutionernas verksamhet ska diskuteras. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Statens Musiksamlingar, Svenskt Visarkiv.

Liliequist, Marianne
"The Elderly Saami as "the Other". Discourses in the
Elderly Care of the Saami in 1850-1930".


Projektet handlar objektgörandet av äldre samerna i samband med fattigvården och de samiska ålderdomshemmen.

Liliequist, Marianne

Produktion och förmedling av urfolkskunskap: muntliga och medierade strategier för att uttrycka samiska identiteter

I detta projekt vill vi undersöka hur samer ur olika miljöer förmedlar kunskap och uttrycker identitet. Genom att studera muntliga och medierade berättelser, söker vi kunskap som traderats från generation till generation. Vilka strategier har man använt för att överföra kulturell kunskap? Fyra delstudier undersöker mer specifikt hur samiska grupper har utarbetat kommunikationsmetoder (1) mellan generationerna, (2) mellan renskötare och markägare, (3) det som äger rum på Internet och (4) genom populärmusik. Se projektbeskrivning på http://narratingsapmi.com/

Anna Sofia Lundgren

Meningsskapande hos äldre.
Ålderspensionärers konstruktioner av individuella och kollektiva identiteter


Konsekvenserna av en åldrande befolkning har diskuterats under 2000-talet. En större andel äldre har bl a beskrivits som problematiskt ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt finns diskurser som betonar äldres aktiva bidragande till samhället.

Helena Pettersson och Katarzyna Wolanik Boström

“What is the Use of Internationalization in the Medical Field?”

I projektet undersöks i Sverige utbildade och verksamma specialistläkare och molekylärbiologer som återvänder till Sverige efter en tids arbete utomlands. Studien bygger främst på narrativa intervjuer med tre grupper specialister som – på olika sätt och i olika sammansättningar – omfamnar medicinens hörnstenar: tilltro till vetenskap, den medicinska praktiken och den moraliska plikten att behandla och förebygga sjukdomar. Inom tre sammanlänkade delprojekt undersöks: (i) molekylärbiologer, som är beroende av internationell mobilitet för att nå forskningsframgång; (ii) specialistläkare som arbetat i andra västerländska kontexter; arbete utomlands är inte ett karriärkrav men anses berika både forskning och den medicinska praktiken, (iii) specialistläkare som har arbetat för internationella hjälporganisationer som Läkare utan gränser, Unicef eller Röda Korset, ofta under svåra omständigheter, t.ex. vid katastrofer och epidemier, och med begränsade resurser. I projektet undersöker vi vad återvändarna har erfarit och lärt sig utomlands och hur lokala svenska arbetsplatskulturer bemöter deras kunskap, färdigheter och insikter i andra arbetssätt. Vi uppmärksammar också återvändarnas strategier att skapa status och trovärdighet. Vi önskar att bidra med insikter om vilka kunskaper man kan få genom att arbeta utomlands, hur dessa kunskaper faktiskt tillvaratas och vilka faktorer som kan skapa goda förutsättningar för att internationell mobilitet ska gynna kunskapsintensiva samhällssektorer. Vidare vill vi medverka till en diskussion om hur kunskap, professionalism och global utveckling kan förstås.

Projektet finansieras av M&M Wallenberg.

Britta Lundgren

Epidemier, vaccinationer och berättelsers makt

Under sommaren 2010 rapporterades till Läkemedelsverket en oväntad höjning av fall av narkolepsi. Senare har visats att vaccinet Pandemrix som användes under massvaccinationen under svininfluensapandemin medförde denna biverkning.

Syftet med projektet är att undersöka kulturella och sociala mönster hos grupper som på olika sätt varit inblandade i förloppet kring svininfluensapandemin. Grupperna består av a) patienter som drabbats av svininfluensa, narkolepsi eller annan neurologisk biverkning; b) myndighetspersoner och beslutsfattare, samt c) personal inom hälsovården. Med hjälp av metodologiska och teoretiska redskap inom kulturanalys och narrativ forskning (forskning om berättande) belyses hur människor i dessa olika kategorier i sitt berättande definierar fenomen som rör hälsa, sjukdom, smitta, smittobärare och vaccination.

Förutom Britta Lundgren medverkar Karine Aasgaard Jansen som postdoktor i projektet samt medicinsk expert Martin Holmberg. Projektet finansieras av Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och har resulterat i ett flertal publikationer.

Konstvetenskap

Litteraturvetenskap

Anne Heith:
Decolonisation and Revivalism: The Role of Laestadianism in Contemporary Sámi and Tornedalian Texts/ Avkolonisering och väckelse. Laestadianismens roll i nutida samiska och tornedalska texter

Projektet ska resultera i en volym om Lars Levi Laestadius och laestadiansmens roll i antikolonialt färgad samisk och tornedalsk kulturell mobilisering. Primärmaterialet består av litteratur, film och bildkonst. Förarbeten har gjorts under forskningsperioder vid Tromsö universitet 2008–2011 och Hugo Valentin-centrum 2010 och 2012. Projektet producerar ny kunskap om kopplingar mellan etnicitet och nationella förändringar, minoriteters identitetsskapande och alternativ historieskrivning. Därutöver bidrar det till att utveckla nordiska postkoloniala studier och urfolksstudier.

Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond.

Anne Heith
Literature and Place-Making: Meänmaa in Contemporary, Tornedalian, Imaginative Writing/Att göra plats i litteraturen. Meänmaa i nutida, tornedalsk skönlitteratur

Projektet undersöker kopplingar mellan skapandet av en tornedalsk kulturell identitet och konstruktionen av det traditionella hemlandet Meänmaa (ordagrant ”Vårt land”). Primärmaterialet består av nutida skönlitterära texter som analyseras med perspektiv från kulturgeografi och glesbygdsstudier. Forskningen bygger vidare på undersökningar av hur norra Sverige reproduceras som en periferi i populära representationer. Teorier om skillnader, mobilitet och förändringar inom gruppen är centrala. Likaså perspektiv som understryker att en glesbygd inte är en homogen periferi och att dess invånare inte utgör en enhetlig grupp bestående av de Andra. Resultaten ska publiceras i artikel- och bokform.

Projektet finansieras av VR.

Maria Jönsson, Anna Lindhé, Anders Öhman, Ragnar Haake och Carina Hermansson
Att läsa för intrigens skull: narrativa kompetenser i det nya medielandskapet

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga?

De senaste åren har rapporter om sjunkande läsförståelse bland elever i svenska skolan duggat tätt. Även om de flesta forskare och lärare är överens om att man för att bli en god läsare måste läsa mycket, är det få röster i debatten som talar om behovet av en pedagogik som tar avstamp i inlevelse och läslust. Detta projekt tar sin utgångspunkt i hypotesen att det är intrigen som är det centrala för att skapa lust, intresse och mening i läsandet. Syftet med projektet är att undersöka hur intrigen i berättelser används i både det analoga och digitala läsandet i och utanför skolan. Beprövade metoder från litteraturvetenskap och literacyforskning används för att undersöka vilken roll intrigen har för utvecklandet av läsförmågan hos barn och unga.

Resultatet från detta projekt där litteraturvetenskap och literacyforskning möts kan få stor betydelse för såväl forskning om läsförståelse som utformandet av pedagogiska läspraktiker i skola, förskola och fritidsverksamhet.

Gränsdragningar och bildskapande i förändring. Återspeglingar av identifikationsprocesser i tornedalsk litteratur.

Projektet handlar om hur identifikationsprocesser uttrycks och återspeglas i litteratur från Torndedalen, och är en av tre delar i det internationella och tvärvetenskapliga projektet Gränser och identiteter i norr.

Medie- och kommunikationsvetenskap

Snickars, Pelle

Strömmande kulturarv: filförföljelse i digital musikdistribution

Sätt att lyssna på ny (och äldre) musik har på mycket kort tid förändrats i den digitala reproduktionsåldern. Om föreställningar om den himmelska jukeboxen för 20 år sedan utlovade musik i molnet för alla, är det numera en realitet – och svenska Spotify är det främsta exemplet på musikbranschens teknologiska omställning. Projektet studerar framväxande strömmande mediekulturer i allmänhet, och musiktjänsten Spotify i synnerhet – bland annat med bäring på de digitala utmaningar som direktaccess till musikarvet innebär för minnessektorn. Att återupptäcka äldre musik är helt centralt för Spotify och företaget har arbetat på att ständigt utöka sin katalog. Projektet syftar därför till att undersöka såväl effekter, utmaningar som konsekvenser av strömmande musikarv för minnessektorn. Sömlös musiktillgång har exempelvis lett till alternativa användarmönster, nya former av engagemang och popularisering av äldre musikaliska former på ett sätt som kulturarvsinstitutioner aldrig kan utmana.

Projektet vilar på en mycket speciellt utformad forskningsmetodik – med utgångspunkten i upprättande av ett skivbolag (i forskningssyfte). Bolaget kommer att fungera som innovativt forskningsverktyg med syfte att följa – eller rentav förfölja – digitala musikfiler genom den inom-digitala distributionsprocessen: från skapelse över aggregation till uppspelning. Med hjälp av digitala metoder och digital etnografi är ambitionen att observera filernas färd genom det digitala eko-system som utgör den strömmande mediekulturens svarta låda, vanligtvis oåtkomlig för den traditionelle medieforskaren. Grundtanken är att digitalisering av medieobjekt förändrat hur de bör konceptualiseras, analyseras och förstås – från studiet av statiska musikartefakter till ökat vetenskapligt fokus på dynamiskt aktiva filer med ett slags inherent information om exemplevis bredbandsinfrastruktur, fildistribution och aggregation, användarpraktiker,  ́klick ́-frekvens, sociala spellistor, delning och upprepning. Skivbolaget kommer att ge tillgång till distributionsplattformar, och möjliggöra en undersökning av den industriella generering av massiv kulturell data som alla musikfiler numera alstrar. Kärnan i projektet ligger alltså i att spåra och övervaka musikfiler, en sorts etnografisk observation av deras distributiva liv.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (8,8 miljoner) och involverar fem forskare i en tvärvetenskaplig forskargrupp. Det kommer att pågå under fem år mellan 2014 och 2018.

Digitala lägg – om pressens gränssnitt 1800

All mediehistorisk förändring är en kommersiellt driven jakt på nya marknader, publiker och konsumenter. Det gäller också presshistorien, i synnerhet under 1800-talet då det moderna industri-Sverige växer fram. Tidningarnas spalter utgör den infrastruktur i vilken ekonomin äger rum och tar plats, och i vilken den ekonomisk-politiska diskussionen förts. Det har dock inte uppmärksammats speciellt ofta – och pressens självbild är en helt annan. Den har länge varit (och är fortfarande) tidningen som garant för demokrati och fritt meningsutbyte. Presshistorien har dock alltid varit en fråga om pengar, och det är först genom att anlägga ett ekonomiskt-historiskt perspektiv som dagspressens egentliga former och konturer under 1800-talet framträder. Projektet tar fasta på att landets äldre tidningsbestånd för närvarande håller på att digitaliseras – samtliga årgångar av Aftonbladet och Svenska Dagbladet är snart digitaliserade (om än inte tillgängliga på grund av upphovsrättsliga hinder). Forskningen kring 1800-talets tidningar har framför allt utförts av litteraturvetare, idéhistoriker och historiker orienterade mot närläsning av nyckeltexter – snarare än digitalt skolade i kvantitativa metoder. De syntetiserande ansatser som gjorts har krävt mycket stora arbetsinsatser för att alls hantera det enorma textmaterialet – arbetsinsatser som om materialet vore digitaliserat (vilket nu är fallet) i många fall skulle klaras av genom några knapptryck. De möjligheter som öppnar sig med datorernas hjälp har vi bara börjat ana. I digital form – med OCR-lästa sidor för blixtsnabb textuell eftersökning – framstår presshistorien som annorlunda.

Projektet avser att studera och presentera (delar av) Sveriges digitala presshistoria – med ett speciellt ekonomiskt-historiskt fokus på mediala annonseringskulter – där digitaliserade tidningslägg betraktas som en sorts medium/databas/arkiv över såväl lokala nyheter som regionala annonskulturer. En utgångspunkt är att ta fasta på den kopiösa textmassa som hundratusentals OCR-inskannade tidningar genererar och ur vilken helt obekanta mönster, information och kunskap framträder i nya mediala gränssnitt – från tidningslägg till bildskärmar. Projektet vilar såtillvida dels på forskningsmetodik kring text mining med avsikt att upptäcka (mer eller mindre) meningsfulla mediehistoriska mönster, dels på en omfattande presshistorisk kontextualisering – samt en kombination av insikter från såväl kvantitativ som kvalitativ metod.

Projektet finansieras av Torsten Söderbergs Stiftelse och involverar fyra forskare i en tvärvetenskaplig forskargrupp. Det kommer att pågå under 2014 och 2016.

Filmarkivet.se – en filmhistorisk plattform

För hundra år sedan var det få personer som ansåg att film var värdefull att bevara – än mindre att visa efter att populariteten falnat på repertoaren. Filmmediet var en kommersiell produkt i en växande upplevelseindustri med en snabb biograftillväxt som stadig marknadsgarant. Till en början var filmen lika lågkulturell som biografeländet var spritt; värderingar, smakhierarkier och kulturella synsätt förändrades långsamt. Bara den  dokumentärt, icke-fiktiva filmen ansågs ha något kulturellt och samhälleligt värde, inte minst didaktiskt för samtid – och framtid. ”För framtida forskning blir det givetvis av allra största värde att kunna följa gångna tiders liv så fullständigt som kinematografbilden möjliggör”, som filmtidskriften Biografen uttryckte det 1913. På Svenska Filminstitutets (SFI) och Kungliga bibliotekets (KB) gemensamma sajt filmarkivet.se är det sådan slags film som tillgängliggjorts. Syftet med projektet är att utveckla sajten filmarkivet.se gemon att finansiera forskning och forksningsinfrastrukturellt arbete. Sajten filmarkivforskning.se är ett första steg i att uppdatera filmarkivet.se i forskningshänseende.

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (3,25 miljoner), det involverar tre forskare och löper mellan 2013 och 2016.

Digitala modeller. Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser

Med utgångspunkt från valda delar av Tekniska museets samlingar vill projektet både utforska den digitala teknikens möjligheter och industrialismens berättelser om samhälle, människor och miljöer. Projektet syftar till att från tre olika kulturarvsperspektiv undersöka digitaliseringens specificitet och potential som brygga mellan forskning, minnesinstitution och besökare. De materialkategorier ur samlingarna som valts ut för att digitaliseras och beforskas är alla relaterade till industrialismens olika faser och berättelser. Men projektet tar också fasta på att finansiärerna efterlyst projekt med ”betoning på digitaliseringens möjligheter och effekter för forskningen och arbetet vid minnesinstitutionerna”. Den underliggande projektidén är att ABM-institutioner inte bara bör ägna sig åt att digitalisera sina samlingar, utan också göra det möjligt för forskare och besökare att använda – till och med spela – digitalt kulturarv genom olika slags applikationer, verktyg och programvaror. Utgångspunkten är tre valda materialkategorier i museets samlingar vilka på olika sätt speglar industrialiseringens tre faser. Projektet tillämpar härvidlag tre metodologiska infallsvinklar: traditionell digitalisering (A), massdigitalisering (B) och kritisk digitalisering (C). Digitaliseringssätten korresponderar dels med skilda teknikhistoriska perioder (med specifika frågeställningar), dels med olika digitala metoder för att arbeta med det inskannade materialet.

Projektet finansieras av Vitterhetsakademin (7,7 miljoner) och involverar fem forskare i en tvärvetenskaplig forskargrupp. Det kommer att pågå under fyra år mellan 2016 och 2019.

Museologi

Richard Pettersson
Kulturmiljövårdens närminne och organisation

Hur kulturmiljövården ska organiseras regionalt är en viktig och återkommande fråga. Vid mitten av 70-talet skapades en ny och ännu verksam organisation, länsantikvarieorganisationen. Men trots att det gått över fyra decennier vet vi förhållandevis lite om hur den togs emot och utvecklades. Idag är frågan om den regionala kulturmiljövårdens vara och framtid åter aktuell vilket skapat ett behov av kunskap om dess förflutna för att kunna planera framåt i tiden. Projektets ambition är att råda bot på detta genom att analysera och belysa denna historia och att utveckla metoder för samtidsdokumentation och kunskapsöverföring för att undvika liknade kunskapsluckor i framtiden.
 
 


Sidansvarig: Karin Ljuslinder
2016-06-11

Utskriftsversion