Till umu.se

Forskningsprojekt

Här finns information om forskningsprojekt inom etnologi, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap samt museologi som pågår vid institutionen för kultur- och medievetenskaper. Se också doktorandprojekt och publikationer.

Etnologi

Arvidsson, Alf
Musikskapandets villkor
I detta projekt eftersträvas att med utgångspunkt i musik skapa fördjupad kunskap om villkoren för nutida kulturskapande, samtidigt som de konsekvenser de förändrade sociala och mediala omständigheterna har för minnesinstitutionernas verksamhet ska diskuteras. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Statens Musiksamlingar, Svenskt Visarkiv.

Liliequist, Marianne
"The Elderly Saami as "the Other". Discourses in the
Elderly Care of the Saami in 1850-1930".

Projektet handlar objektgörandet av äldre samerna i samband med fattigvården och de samiska ålderdomshemmen.

Liliequist, Marianne

Produktion och förmedling av urfolkskunskap: muntliga och medierade strategier för att uttrycka samiska identiteter

I detta projekt vill vi undersöka hur samer ur olika miljöer förmedlar kunskap och uttrycker identitet. Genom att studera muntliga och medierade berättelser, söker vi kunskap som traderats från generation till generation. Vilka strategier har man använt för att överföra kulturell kunskap? Fyra delstudier undersöker mer specifikt hur samiska grupper har utarbetat kommunikationsmetoder (1) mellan generationerna, (2) mellan renskötare och markägare, (3) det som äger rum på Internet och (4) genom populärmusik. Se projektbeskrivning på http://narratingsapmi.com/

Lundgren, Anna Sofia
Meningsskapande hos äldre.
Ålderspensionärers konstruktioner av individuella och kollektiva identiteter

Konsekvenserna av en åldrande befolkning har diskuterats under 2000-talet. En större andel äldre har bl a beskrivits som problematiskt ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt finns diskurser som betonar äldres aktiva bidragande till samhället.

Åkesson, Ingrid

Musik att höra eller musik att göra? Professionellt musikskapande, musikande och musicerande i ett senmodernt samhälleProjektet syftar till att utifrån ett synsätt som betonar musikens karaktär av process, deltagande och flerriktad kommunikation studera aktiviteter i gränsområdet mellan å ena sidan medieinriktat, professionaliserat musikskapande och å andra sidan musikutövande i andra kontexter. Fokus riktas på genrer med ursprung i ett mer eller mindre utbrett, ofta gehörsinriktat, musicerande där musikaliska yttringar inte alltid har verks- eller produktkaraktär. Post dok-projekt med anknytning till Musikskapandets villkor.

Konstvetenskap

Eriksson, Ann-Catrine
Rädd, from, god - och lite kvinnlig?
Känslor och reaktioner i motivet Jungfru Marie bebådelse

Syftet är att undersöka hur känslor och reaktioner använts i bildkonstens framställningar av Jungfru Maria i bebådelsemotivet.

Eriksson, Ann-Catrine
Skandinaviska nakenakter: konst, kreativitet och sexualitet
I projektet Scandinavian Nudes ska främst några svenska konstnärers nakenakter analyseras och tolkas in i den moderna skandinaviska kontexten.

Rådström, Anna
Ambivalenser - om konst och glidande positioner
I forskningsprojektet undersöks om ambivalens kan ses som en aktiv och viktig kraft inom den samtida konst som på olika sätt närmar sig frågor om kön, etnicitet och klass.

Litteraturvetenskap


Bränström-Öhman, Annelie
Kärlekens utmaningar. Revolt och romantik i samtida popularfiktion
Är en Bridget Jones tänkbar i svensk jämställdhetsstämplad förpackning?Finns det någon likhet mellan amerikanen Michael Connellys maskuline storstadshjälte Harry Bosch och Henning Mankells trötte Ystad-kommissarie Kurt Wallander?

Bränström-Öhman, Annelie
Feministiskt akademiskt skrivande
som kreativ praktik och emancipatorisk strategi

Ställer en feministisk kunskapsförståelse andra och nya krav på reflexion kring formerna för det akademiska skrivandet? Och kan, isåfall, begreppet ?kreativt skrivande? tas i bruk för finna sådana alternativa skrivsätt?

Bränström-Öhman, Annelie
Passion och emancipation.
Kärlek, modernitet och kön i svenska 1900-talsromaner

Hur avspeglas förändringarna i synen på den erotiska kärleken i 1900-talets svenska romaner? I denna studie förs tanken fram att romanen utgör en alternativ offentlighet där samtalet om kärlek löper som en röd tråd genom hela seklet.

Bränström-Öhman, Annelie
"kärlek och någonting att skratta åt! dessutom".
Sara Lidman och den kärleksfulla blicken

Sara Lidmans romansvit Jernbanan kom i slutliga omfattning att omfatta sju romaner. Ofta har den omtalats som ett norrlandsepos, som ett vägande bidrag till det moderna Norrlands litterära historieskrivning.

Heith, Anne
Gränsdragningar och bildskapande i förändring. Återspeglingar av identifikationsprocesser i tornedalsk litteratur.
Projektet handlar om hur identifikationsprocesser uttrycks och återspeglas i litteratur från Torndedalen, och är en av tre delar i det internationella och tvärvetenskapliga projektet Gränser och identiteter i norr.

Svens, Christina
Genus och etnicitet i kurdisk teater i Sverige
Projektet undersöker hur genus och etnicitet intraagerar och gestaltas, medvetet används och politiseras i några kurdiska skådespelares arbeten situerade i specifika processer - teatrala såväl som samhälleliga och sociala - i Sverige idag. Mot bakgrund av hur kurder vanligen uppmärksammas offentligt ? som stereotypa kvinnor och män i en tagen för given genusordning ? rör projektets övergripande frågeställning teaterns genusgestaltningar och hur man skapar komplexa och öppna motbilder. Detta undersöks i den konstnärliga processen i sig, i de sociala/samhälleliga rum där kurdisk teater gestaltas och i teaterhistorisk relation till hur politisering av dimensionerna ser ut inom såväl svenska som kurdiska teatertraditioner.

Medie- och kommunikationsvetenskap

Sjölander, Annika Egan
Som natt och dag trots samma kärnas ursprung?
Om (o)likheter och opinioner i nationella och lokala/regionala mediers hantering av kärnavfallsfrågan

Kärnavfallsdebatten på det nationella planet skiljer sig mycket åt från debatten på de platser där man nu undersöker möjligheterna för ett slutförvar. Projektet undersöker på hur denna olikhet gestaltas i våra massmedier.

Snickars, Pelle

Strömmande kulturarv: filförföljelse i digital musikdistribution

Sätt att lyssna på ny (och äldre) musik har på mycket kort tid förändrats i den digitala reproduktionsåldern. Om föreställningar om den himmelska jukeboxen för 20 år sedan utlovade musik i molnet för alla, är det numera en realitet – och svenska Spotify är det främsta exemplet på musikbranschens teknologiska omställning. Projektet studerar framväxande strömmande mediekulturer i allmänhet, och musiktjänsten Spotify i synnerhet – bland annat med bäring på de digitala utmaningar som direktaccess till musikarvet innebär för minnessektorn. Att återupptäcka äldre musik är helt centralt för Spotify och företaget har arbetat på att ständigt utöka sin katalog. Projektet syftar därför till att undersöka såväl effekter, utmaningar som konsekvenser av strömmande musikarv för minnessektorn. Sömlös musiktillgång har exempelvis lett till alternativa användarmönster, nya former av engagemang och popularisering av äldre musikaliska former på ett sätt som kulturarvsinstitutioner aldrig kan utmana.

Projektet vilar på en mycket speciellt utformad forskningsmetodik – med utgångspunkten i upprättande av ett skivbolag (i forskningssyfte). Bolaget kommer att fungera som innovativt forskningsverktyg med syfte att följa – eller rentav förfölja – digitala musikfiler genom den inom-digitala distributionsprocessen: från skapelse över aggregation till uppspelning. Med hjälp av digitala metoder och digital etnografi är ambitionen att observera filernas färd genom det digitala eko-system som utgör den strömmande mediekulturens svarta låda, vanligtvis oåtkomlig för den traditionelle medieforskaren. Grundtanken är att digitalisering av medieobjekt förändrat hur de bör konceptualiseras, analyseras och förstås – från studiet av statiska musikartefakter till ökat vetenskapligt fokus på dynamiskt aktiva filer med ett slags inherent information om exemplevis bredbandsinfrastruktur, fildistribution och aggregation, användarpraktiker,  ́klick ́-frekvens, sociala spellistor, delning och upprepning. Skivbolaget kommer att ge tillgång till distributionsplattformar som Spotifys analytics, och möjliggöra en undersökning av den industriella generering av massiv kulturell data som alla musikfiler numera alstrar. Kärnan i projektet ligger alltså i att spåra och övervaka musikfiler, en sorts etnografisk observation av deras distributiva liv. Den faktiska musik som skivbolaget kommer att erbjuda är av mindre vikt; i korthet kommer den bestå av verk från klassiska kompositörer där alla rättigheter löpt (i stil med datorgenererade midi-remixer av, säg, Mozart, Chopin eller Bach.)

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (8,8 miljoner) och involverar fem forskare i en tvärvetenskaplig forskargrupp. Det kommer att pågå under fem år mellan 2014 och 2018.

Digitala lägg – om pressens gränssnitt 1800

All mediehistorisk förändring är en kommersiellt driven jakt på nya marknader, publiker och konsumenter. Det gäller också presshistorien, i synnerhet under 1800-talet då det moderna industri-Sverige växer fram. Tidningarnas spalter utgör den infrastruktur i vilken ekonomin äger rum och tar plats, och i vilken den ekonomisk-politiska diskussionen förts. Det har dock inte uppmärksammats speciellt ofta – och pressens självbild är en helt annan. Den har länge varit (och är fortfarande) tidningen som garant för demokrati och fritt meningsutbyte. Presshistorien har dock alltid varit en fråga om pengar, och det är först genom att anlägga ett ekonomiskt-historiskt perspektiv som dagspressens egentliga former och konturer under 1800-talet framträder.

Projektet tar fasta på att landets äldre tidningsbestånd för närvarande håller på att digitaliseras – samtliga årgångar av Aftonbladet och Svenska Dagbladet är snart digitaliserade (om än inte tillgängliga på grund av upphovsrättsliga hinder). Forskningen kring 1800-talets tidningar har framför allt utförts av litteraturvetare, idéhistoriker och historiker orienterade mot närläsning av nyckeltexter – snarare än digitalt skolade i kvantitativa metoder. De syntetiserande ansatser som gjorts har krävt mycket stora arbetsinsatser för att alls hantera det enorma textmaterialet – arbetsinsatser som om materialet vore digitaliserat (vilket nu är fallet) i många fall skulle klaras av genom några knapptryck. De möjligheter som öppnar sig med datorernas hjälp har vi bara börjat ana. I digital form – med OCR-lästa sidor för blixtsnabb textuell eftersökning – framstår presshistorien som annorlunda.

Projektet avser att studera och presentera (delar av) Sveriges digitala presshistoria – med ett speciellt ekonomiskt-historiskt fokus på mediala annonseringskulter – där digitaliserade tidningslägg betraktas som en sorts medium/databas/arkiv över såväl lokala nyheter som regionala annonskulturer. En utgångspunkt är att ta fasta på den kopiösa textmassa som hundratusentals OCR-inskannade tidningar genererar och ur vilken helt obekanta mönster, information och kunskap framträder i nya mediala gränssnitt – från tidningslägg till bildskärmar. Projektet vilar såtillvida dels på forskningsmetodik kring text mining med avsikt att upptäcka (mer eller mindre) meningsfulla mediehistoriska mönster, dels på en omfattande presshistorisk kontextualisering – samt en kombination av insikter från såväl kvantitativ som kvalitativ metod.

Projektet finansieras av Torsten Söderbergs Stiftelse (1,5 miljoner) och involverar fyra forskare i en tvärvetenskaplig forskargrupp. Det kommer att pågå under 2014 och 2015.

Filmarkivet.se – en filmhistorisk plattform

För hundra år sedan var det få personer som ansåg att film var värdefull att bevara – än mindre att visa efter att populariteten falnat på repertoaren. Filmmediet var en kommersiell produkt i en växande upplevelseindustri med en snabb biograftillväxt som stadig marknadsgarant. Till en början var filmen lika lågkulturell som biografeländet var spritt; värderingar, smakhierarkier och kulturella synsätt förändrades långsamt. Bara den  dokumentärt, icke-fiktiva filmen ansågs ha något kulturellt och samhälleligt värde, inte minst didaktiskt för samtid – och framtid. ”För framtida forskning blir det givetvis av allra största värde att kunna följa gångna tiders liv så fullständigt som kinematografbilden möjliggör”, som filmtidskriften Biografen uttryckte det 1913.

På Svenska Filminstitutets (SFI) och Kungliga bibliotekets (KB) gemensamma sajt filmarkivet.se är det sådan slags film som tillgängliggjorts. Syftet med projektet är att utveckla sajten filmarkivet.se gemon att finansiera forskning och forksningsinfrastrukturellt arbete med fyra parallella arbetspaket – katalogisering, kodning, kontextualisering och kommunikation – i enlighet med två projektsyften. Dels handlar det om att tillföra nya filmiska materialkategorier till sajten, främst reklamfilm, dels implementera nya webbaserade funktionaliteter med ett utpräglat användarperspektiv. De (reklam)filmer som ska tillgängliggöras är okatalogiserade, och ansökan inbegriper uppordnandet av detta material. Filmarkivet.se har sedan lanseringen 2011 varit en betydande forskningsframgång. Nätbaserad access till filmarvet fördjupar studiet av den svenska filmhistorien. Men digital förmedlingen ställer också nya krav på robust funktionalitet, uppdaterade användargränssnitt, nya filmkategorier, kontextuell information, sociala kommentarsfunktioner och länkning till (film)historiska källor på webben. Pilotprojektet kring filmarkivet.se har bedrivits med knappa resurser, och projektet har som målsättning att väsentligt förändra, driftsäkra och uppgradera den befintliga sajten till en filmhistorisk plattform för att möta nya digitala förväntningar från såväl specifika filmforskare som mer generella användare. I korthet, har projektet ambitionen att omgestalta ett filmprojekt på webben – till ett fullskaligt webbprojekt om svensk film.

Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (3,25 miljoner), det involverar tre forskare och löper mellan 2013 och 2016.

Filmens arkivhistoria

Projektet tar fasta på framväxten av arkivstrukturer för filmmediet – från det analoga 1900 till det digitala sekelskiftet hundra år senare med fokus på fyra brytpunkter: (1) diskussioner kring behovet av att arkivera film under stumfilmstiden; (2) etableringen av Svenska filmsamfundet 1933 och de filmhistoriska samlingar som via Tekniska museet utgör grunden för Svenska filminstitutets filmarkivariska verksamhet; (3) SF-arkivet i televisionen under sextiotalet och turerna kring instiftandet av Arkivet för ljud- och bild – samt utvidgningen av pliktexemplarslagen till att även omfatta audiovisuella medier – under sjuttiotalet; (4) remedieringen av det specifika SF-arkivets historia in i ett nytt medialt gränssnitt givet den webbaserade televisionens snabba utveckling efter millennieskiftet. Eftersom den tidiga svenska stumfilmen utgör den dominerande delen av SF-arkivet återkommer detta arkiv som en röd tråd genom nära nog hundra års mediehistoriska förhandlingar och med skiftande kulturella förtecken.

Projektet har pågått sedan 2010 (och avslutas under 2014) med finansiering från Vetenskapsrådet. Det ingår i ramprojektet ”Från krass business till omhuldat kulturarv”, vars avsikt är att i ett brett perspektiv och med skilda accenter fördjupa forskningen kring tidig filmkultur med fokus också på detta kulturarvs plats och växlande kulturella prestige inom minnesinstitutionerna i Sverige. Projektet har involverat fyra forskare där genombrottet för rörlig bildkultur utgjort en dominerande drivkraft för 1900-talets globalisering. Från en amerikansk horisont har projektet undersökt hur det från 1910-talet blev fallet, men också hur lokala marknader såsom de skandinaviska etablerade förhandlingsstrategier för att hantera Hollywoods hegemoni i ett dynamiskt, interaktivt perspektiv i termer av nischstrategier under stumfilmstiden. Projektet är på så vis tydligt relaterat till pågående accentskiften inom minnesinstitutionerna i ljuset av det digitala genombrottet. 

Museologi

Smeds, Kerstin
Pettersson, Richard
Museet, utställningen och besökaren
Vi medverkar i ett tvärvetenskapligt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet: Museet, utställningen och besökaren leds av prof. Staffan Selander från lärarhögskolan/didaktik i Stockholm. Vi är här tio forskare, indelade i tre grupper, som undersöker museets självbilder och epistemologi, på uställningsmediet och användandet av nya digitala tekniker, och på besökaren/besökarstudier. Richard Pettesson och Kerstin Smeds har del i Museum-gruppen. Ett led i detta är exempelvis att undersöka närmare hur synen på vetenskap och forskning kan te sig vid utställningar på kulturhistoriska museer, såväl i Sverige som på övriga kontinenten. Ett tillhörande tema till det är att studera och kommentera museernas samhällsidentitet i dagens globala och multikulturella samhälle museerna förändras. Pettersson har valt att fokusera sin undersökning utifrån temat forskning på museer för att närma sig och beskriva detta med museernas självsyn ? ?museernas epistemologi?.


Sidansvarig: Therese Högberg
2015-04-29

Utskriftsversion