Till umu.se

Musikskapandets villkor

Projektledare: Professor Alf Arvidsson, Etnologi

I detta projekt eftersträvas att med utgångspunkt i musik skapa fördjupad kunskap om villkoren för nutida kulturskapande, samtidigt som de konsekvenser de förändrade sociala och mediala omständigheterna har för minnesinstitutionernas verksamhet ska diskuteras. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Statens Musiksamlingar, Svenskt Visarkiv.

Projektet syftar till att undersöka nutida professionaliserat och konstnärligt syftande musikskapande som en process där musiker, konsertsituation och publik samverkar. Utgångspunkten är den skapande musikerns villkor inom en samhällsram där en medveten kulturpolitik, en genomgripande medialisering och en tillväxande upplevelse- och evenemangsbransch utgör viktiga faktorer.

Projektet genomförs i form av fyra delstudier samt ett övergripande syntesarbete. I ett delprojekt fokuseras de offentliga stödformernas och ansökningsförfarandenas betydelse för det konstnärliga arbetet. Här ska analyseras ansökningshandlingar till Kulturrådets fonogramstöd, vilka arkiverats vid svenskt Visarkiv. Genom dem kan vi få kunskap om inriktning hos de fria musikgrupperna vad gäller repertoar, publik, målsättningar etc samt studera hur de kulturpolitiska riktlinjerna avspeglas i musikproduktionen och den skriftliga presentationen.

En delstudie ska fokusera på hur olika musikskapare bygger upp sin konstnärliga och ekonomiska existens i form av en kombination av verksamheter och projekt. Genom att genomföra ett antal fallstudier där enskilda musiker porträtteras ska följande frågor behandlas: Vilka typer av uppdrag är vanliga? Vilken betydelse har en personlig stil? Vilka förväntningar finns om traditionstillhörigheter, innovation och användning? Som material ska användas djupintervjuer med ett antal musikskapare (tonsättare, musiker, sångare) inom olika genrer.

En kraftfull tendens i musiklivet de senaste decennierna är festivalernas ökade betydelse i relation till det kontinuerliga musiklivet. I detta delprojekt ska festivalformens betydelser studeras ur flera perspektiv: vilka stilar, genrer, former, egenskaper lyfts fram, vilka är svåra att använda i festivalens form, hur har former anpassats efter festivalformatet? Vad betyder festivalformatet för enskilda musiker (lansering, status etc)? Vilka betydelser har kursverksamhet, workshops etc? Hur förankras festivalen i kontinuerliga strukturer såsom kulturnämnder, musikföreningar etc? Vilka symbolvärden aktualiseras, sker omtolkning och omladdning av musikformer? Hur bidrar festivaler till att skapa och omdefiniera platser, deras status och självbilder?

I det fjärde delprojektet ska spänningen mellan individuell kreativitet och kollektiva identiteter studeras. Musik har blivit en viktig arena för att exponera kollektiva identiteter (etnicitet, ungdom, genusmedvetenhet, sexualitet). Här ställs särskilda förväntningar på den individuelle musikskaparen, ofta formulerat i termer av autenticitet. Samtidigt finns en tankefigur om att konstnärer ska vara självständiga och individuellt kreativa, vilket innebär att enskilda musiker kan hamna i en form av offentlig identitetskonflikt – hur ska kollektiva symboler inordnas i ett individuellt uttryck? Detta ska studeras genom ett antal case studies utifrån följande frågeställningar: finns det generella likheter i musikskapande som relateras till olika kollektiva identiteter? Vilka möjligheter och begränsningar ligger i att musiker identifierar sig/identifieras med en viss kategori eller grupp? Vilket kulturpolitiskt värde tillskrivs musikskapande som tydligt relaterar till en samhällsgrupp, och hur går det till när sådant värde formuleras? Kan enskilda musiker skapa intersektionella lösningar där flera identitetstillhörigheter aktualiseras i musikskapandet?

De olika delprojekten överlappar delvis varandra och kommer att integreras med varandra från projektets start. Följande problemområden ska bevakas inom alla delprojekt för att sedan sammanfattas i syntesrapport: eget skapande kontra andra uppdrag, tradition och kulturarv, medialiseringens betydelse, spänningen mellan konstnärlig komplexitet och populariseringskrav. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot om och hur genusaspekter bearbetas konstnärligt i musiklivet. Vidare ska de olika delprojekten kartlägga vilka olika typer av mediapresentationer och dokumentationer som skapas i musikernas verksamhet, utvärdera deras lämplighet och begränsningar som forskningsmaterial och skissera strategier för minnesinstitutioner.

Projektbeskrivning

Projektbeskrivning (Musikskapandets villkor)

Rapporter

1. Arvidsson, Alf: Musik som social process2. Arvidsson, Alf: Det situerade musikskapandet: Några iakttagelser utifrån Karin Rehnqvists verklista3. Åkesson, Ingrid: Participation, orality and multidirectional music-making in a mediatized and professionalized world4. Arvidsson, Alf: The present-day composer: performing individuality and producing on commission

Alf Arvidsson

Kontaktinformation

Befattning:

Professor

personbild

Verksam vid:

Kultur- och medievetenskaper

Avdelning:

Etnologi

Roller:

Biträdande prefekt

Adress:

Umeå universitet
SE-901 87 Umeå
Sverige

Besöksadress:

Humanisthuset, Biblioteksgränd 3 (huvudentré), B429

Tel:

+46 90 786 62 44

E-postadress:

alf.arvidsson@kultmed.umu.seE-post 1

alf.arvidsson@umu.seE-post 2

Lync:

Ta kontakt via Lync

Webbsida:

http://www.kultmed.umu.se/om-institutionen/personal/alf-arvidsson Webbsida


Sidansvarig: Therese Högberg
2011-12-21

Utskriftsversion