Till umu.se

Bo Nilsson

Kontaktinformation

vCard vcard

Befattning:

Professor

personbild

Verksam vid:

Kultur- och medievetenskaper

Avdelning:

Etnologi

Roller:

Programansvarig

Adress:

Umeå universitet
SE-901 87 Umeå
Sverige

Besöksadress:

Humanisthuset, Biblioteksgränd 3 (huvudentré), B409

Tel:

+46 90 786 99 62

E-postadress:

bo.nilsson@umu.seE-post 2

bo.nilsson@kultmed.umu.seE-post 1

Lync:

Ta kontakt via Lync

Webbsida:

http://www.kultmed.umu.se/om-institutionen/personal/bo-nilsson Webbsida

Presentation

Undervisning och Kulturanalysprogrammet
Jag undervisar framför allt på Kulturanalysprogrammet (180/240 hp), där jag också är föreståndare. Kulturanalysprogrammet handlar om det kulturellas betydelse i samhällslivet. Det syftar till att ge studenterna förmågor att analysera hur likheter och skillnader i människors erfarenheter, synsätt och värderingar inverkar på deras möjligheter att förstå och samarbeta med varandra. Som kulturanalytiker blir man expert på hur kulturella mönster och gemenskaper bildas och förändras och vilka möjligheter och hinder de utgör för demokratiska arbets- och samlevnadsformer.

Forskningsmässigt har jag befunnit mig i det genusteoretiska fältet, med speciell inriktning på män och manlighet. I avhandlingen. "Maskulinitet. Representation, ideologi och retorik" (1999) undersöker jag genom tre delstudier hur föreställningar om män och manlighet skapas och återskapas. Den första delstudien handlar om maskulinitet som retorik i pojkscoutrörelsen under 1900-talets första hälft. Av pojkarna krävdes bland annat ridderlighet, sexuell renhet, offervilja, stridslystnad och självdisciplin. Brottmålsmaterial från 1950-talet är utgångspunkten för den andra delstudien. Genom en granskning av några otukts- och mordbrandsfall visas hur de juridiska processerna präglades av föreställningar om manlighet. Delstudie tre handlar om så kallade gammpojkar - äldre ungkarlar - på landsbygden i Västerbotten. Gammpojkarna kan, på grund av kärnfamiljsidealet och heterosexualiteten som norm, sägas befinna sig i heterosexualitetens periferi. Avhandlingen innefattar också en reflexiv analys, där jag bland annat diskuterar hur föreställningar om kön och sexualitet präglar vetenskapliga metoder och förfaringssätt.

I ett senare projekt "Brottsoffer. Offerskapets innebörder och villkor i (o)säkerhetens kultur" har jag bland annat gjort intervjuer med människor utsatta för våldsbrott. Jag diskuterar vad det innebär att vara ett brottsoffer och de föreställningar vi har om människor utsatta för kriminalitet. Brottsofferskap förknippas ofta med smärta och lidande, och en utdragen kamp för att ta sig tillbaka till ett tidigare liv. Dessa föreställningar ingår i en omfattande offerideologi som också hävdar att allt fler blir eller riskerar att bli drabbade av kriminalitet. Ideologin underbyggs av olika intressenter inom den så kallade offerindustrin och av aktuella samhällstendenser såsom en förhöjd riskmedvetenhet och allt mer spridda riskuppfattningar. I "brottsofffer" problematiserar jag den dominerande bilden av brottsoffer, men genom intervjuer med enskilda drabbade visar jag också att det finns alternativa skildringar av offerskap, skildringar som marginaliseras i den allmänna debatten.

Ytterligare ett projekt handlar om staden Kiruna och dess planerade stadsomvandling. På grund av gruvbrytningens expansion ger marken vika och delar av staden måste flyttas. Undersökningen, som också ingår i ett större projekt på Umeå universitet, är inriktad mot olika föreställningar om staden Kiruna och den förestående omlokaliseringen. Det handlar om föreställningar på olika nivåer, både som de kommer till uttryck i publika texter och sammanhang, och i intervjuberättelser med Kirunabor. Ett centralt analytiskt begrepp är ideologi, och studien behandlar t.ex. ideologier om kön, klass och etnicitet. Vidare diskuteras hur stadsomvandlingen motiveras som ett ideologiskt projekt.